Måndag

Igår var jag och klippte mig på förmiddagen, det vart inte alls bra! Men det kan nog vara lite att jag är ovan också, och om inte annat så växer det ju ut igen;)

Sen träffade jag H och E och jag käkade lunch med dem, fast de hade precis ätit frukost så jag var tvungen att äta själv, det gick faktiskt ganska bra men det var ändå lite jobbigt. Jag märker att de tycker att det är lite störande nör jag frågar när de tänker äta och planerar men jag vet att det är det som jag måste göra, för att kunna bli frisk. För om jag inte planerar så faller måltider bort snarare än läggs till, även om det känns så när jag "spontanäter", utan att följa mitt matschema.

Sen köpte jag ett par vinterskor, som ser lite ut som tofflor men de är varma och sköna i alla fall!:) Vill verkligen inte frysa i vinter.
V i fikade i gamla stan och sen försökte jag och E fördriva tiden till det att vi skulle till en "folkdansgrej" på skeppsholmen. Tidsfördrivningen slutade i att vi kedjerökte, drack kaffe, snackade en massa, blev ställda i kö till att köpa en grammofonspelare från en jättemysig och fullproppade loppis och sen bliv jag inbjuden på vernissage på ett galleri nästa tisdag. Det serveras tydligen vin och snittar och sånt, superfancy;) Ägaren måste tyckt att jga såg väldigt rik ut.
Sedan dansade vi folkdans, jag är inte alls speciellt duktig men E försöker lära mej, och sjöng visor. det var mysigt utom att jag var väldigt hungrig sista timmarna, det serverades nämligen bara soppa och jag hade inte råd att köpa macka också, så jag blev hungrig väldigt snabbt. Jag kunde bara inte säga det till E, av någon anledning har jag svårt att säga till när jag är hungrig till folk. Så hon ville stanna kvar ett tag, och det blev att jag kom hem vid 10 och var vråålhungrig. Jag hade tänkt sova hos henne men det tog emot så mycket, när jag var sådär hungrig, så jag åkte hem istället men jag ska sova där någon gång den här veckan. Kvällsmålet tycker jag är bland det svåraste att äta med andra, utom familjen, och trots att vi känt varandra sedan vi var 7 år kunde jag inte med att åka till henne. Då blevjag ganska arg på mej själv men sedan försökte jag att påminna mej om att jag gjort så gott jag kunnat och faktiskt måste värna om att jag äter som jag ska, och det hade jag nog inte klarat om jag sov borta just igår.

I helhet var gårdagen i alla fall väldigt rolig, och det är dessa dagar som jag verkligen minns varför jag vill bli frisk, och hur kul det är att leva!!!


Puss på er och kämpa!

RSS 2.0